”Man är ju förälder tills man dör” : - en kvalitativ studie om kontakten med personal på LSS-boenden ur ett föräldraperspektiv.

Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxna brukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarna i fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel. Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar vars barn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp av rollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontakten med boendepersonalen. Merparten av föräldrarna ansåg emellertid att samspelet var otillfredsställande. För att få till stånd ett bra samspel fanns önskningar om en rak och öppen dialog, att bli sedd och hörd som förälder, förståelse för det vuxna barnets problematik, samt mindre antal personal runt sonen/dottern. Resultatet kan bidra till en djupare förståelse för föräldrarnas situation bland de anställda på LSS-bostäder, och förhoppningsvis ett bättre samspel mellan anhöriga och personal